HOSIANNA DAVIDS BLOGG

Jean Baptiste

Jean
Pierre
Jean Pierre
Jean
Pierre
Victor
Pierre

Vi ar i Frankrikeland, La Seyne sur mer. Jag har les ravioles i maggen och ar somnig. Mycket trevligt.

Har spenderat de fem senaste dagarna i Nice. Har varit full lite mycket men anda precis lagom. Vi har gjort ovanligt lite och har rort oss pa en mycket begransad yta av Nice. Framst i Gamla stan (dar barerna finns), kring vattnet och pa shoppingstraket. Har fatt nya vanner och far forhoppningsvis besok av tva mcdreamies i form av ett amerikanskt tvillingpar kring midsommar. De ska fa dansa sma grodorna runt stangen och dricka snaps precis som alla andra.

Igar bussade vi ner till Cannes. Filmfestivalen hade premiar och vi fick saledes ta del av ett gigantiskt kalas. Vi kandisspottade Sean Penn, Gael Garcia, Natalie Portman, Julianne Moore, Marjane Satrapi, Dennis Hopper, Eva Longoria och Mischa Barton. Nagonstans mitt i allt kaoset kom en liten kineskvinna fram till oss med en rolig gul mikrofon och ville intervjua oss bada for ett teveprogram som sands i Hong Kong. Det gick vi med pa sa nu ar vi kanda i Kina ocksa. (Som om Sverige inte vore nog). Roligast ar att forestalla sig inslaget med vara roster dubbade pa kinesiska.

Efter en liten paus i La seyne sa bar det av till Spanien med start i San Sebastian och det ar da det egentliga helvetet bryter loss. Det kommer vara ett tre veckor langt inferno av spansk-och fransktalande fylla. Sprakliga barriarer ar dessvarre inget som stor mig. Mest av allt fruktar jag Barcelona, men misstanker starkt att jag aven kommer att alliera mig med Paris och Amsterdam mot min stackars kropp. Mina knan, min lever och min mage talar till mig dagligen. Sluta, sager de.Typ aj.

Nu ska jag sova for det har jag inte gjort pa ett tag. Kanske kommer hem om tre veckor, kanske inte. Puss.