Sitter återigen på Juicy Jones med en milkshake i handen och wifi i luften. Är denna gång inte bakfull och har varit i skolan hela dagen (1,5 timme). En man vid bordet näst intill oss försökte sno Hildas väska precis genom att långsamt hasa den längst golvet mot sig själv MED HANDEN. Hilda bah jejejeje, tog sin väska och la den lite längre bort från honom. Lätt att smyga till sig en väska som är knökfull med skolböcker liksom. Nu har han rest sig upp och gått härifrån. Förundras återigen över hur osmidiga alla tjuvar är.
Har personligen inte blivit utsatt för några stöldförsök ännu. I varje fall inga som jag har varit medveten om. Brukar fantisera om hur många som utser mig till nästa offer varje dag. Karin däremot blev rånad i sitt eget trapphus i söndags bara 3 minuter efter att vi vinkat hejdå och gått åt olika håll. Rånaren var en liten idiotkille men alla är, som bekant, väldigt stora med en kniv i handen så där rök hennes grejer. Karin som var nyinflyttat i lägenheten sedan en vecka tillbaka packade ihop sitt rum och fick bo hos oss inatt. Jag ringde vår kära hyresvärd "Erik" (måste skriva om honom någon gång. Han är seriöst ett kapitel för sig.) och bad honom fixa ett nytt rum åt Karin så nu flyttar hon bort mot Sagrada Familia där allt är tryggt och vackert. Till skillnad från sydvästra Raval.
Nytt från Calle de Roca:
Natten till måndagen låg jag och Hilda i min säng och spelade Mahjong efter att ha tittat på Tropa de Elite (The elite squad) när vi hörde random ljud på gatan. Hilda tittade ut genom mitt fönster och såg ett stycke hora med ett stycke gringotorsk på 60 bast. Därefter följde en halvtimmes lång session under vilken jag och Hilda stod beredda med tre skålar vatten i väntan på att horan skulle bli klar, få sina pengar och gå därifrån så att vi kunde kasta vatten och skrika lite på torsken. Väntan var lång med kväljningar och gåshud och besvikelsen var stor när en BcNeta-arbetare (det är de som spolar och sopar gatorna) dök upp och således fick både horan och torsken på flykt SAMTIDIGT.
Jag har alltid haft svårt att acceptera sexhandeln (duh!) men när den ständigt pågår såhär rakt framför ögonen på mig så blir det nästintill outhärdligt att titta på utan att säga något. Vi har liksom våra lokala horor här och det är alltid samma tjejer som står vid samma gatuhörn och jag hade aldrig i mitt liv fått för mig att kommentera deras yrkesval inför dem för det är inte de som är mitt problem, men alla dessa äckliga tyska/svenska/amerikanska/engelska jävla turistgubbar däremot. När jag ser dem gå hand i hand med sextonåringen vid vårt gathörn så vill jag d.ö.d.a.
I övrigt så har inget utöver det vanliga har skett här i Barcelona, bortsett från att hela den här skolveckan ägnas åt en delkurs i fonetik. Jag har drömt kallsvettiga mardrömmar om den här veckan sedan kursstarten, men den har förflutit bra mycket smidigare än jag trodde. Ämnet i sig är en smärta i röven men så länge jag tänker att det jag skriver i fonetisk skrift, på spanska, lika gärna hade kunnat vara rövarspråket (jojagog älolsoskokoror rorövovarorsospoproråkoketot) så klarar jag av att göra en hel stencil utan att få psykbryt. Har otroligt mycket att göra i skolan men jag antar att det jämnar ut sig då våra skolveckor består av högst tre läsdagar på totalt tio timmar. Allt gott, slutet gott.
Bild: Första bilden som dyker upp om man googlar "dum tjuv".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar